I can talk again!
Nyss hemkommen från stan. Nej, man kan för sjutton gubbar inte skriva stan när det gäller Paris. Paris is some big shit. Not some small shit. Så, vi börjar om. Nyss hemkommen från Paris.
Det var tandläkar-dag idag. Jag, det lilla smartasset, kollade knappt upp vart det var jag skulle innan. F. fick berätta hur jag skulle åka med metron. Bellas Paris-bok hann jag inte kika i då vi tog olika tåg och jag hittade inte gatan på kartan ovanför metron. YEEEEEY. Märtan ringer upp tandläkaren och frågar om vägen. Då är klockan 12.25 och jag ska vara på plats 12.30. Fattade nada så jag frågade en monsieur och hej och hå och plingplong. Jag hittade.
Allt gick snabbt och smidigt. Jag behöver inte längre gå runt i min sov-tandställning, vilket resulterar i att jag numera kan prata normalt. Tack! 35 euro pungade jag ut för de ca. 5 minuterna som jag låg där. Ska kika på försäkringen och se om jag kan få tillbaka det. Inte för att det är mycket pengar men iaf. Om man får tillbaka så är det ju gött. Tandläkaren var för övrigt en av de trevligaste jag träffat. Inom tandläkarvärlden alltså. Eller ja, annars också :)
Därefter en tio-minuters-hej-hur-är-det-?-konversation med Bella innan jag införskaffade kvällens biljett till SATC! Sprang även in på lite affärer i jakten på den ultimata klänningen. Jakten gick inget vidare bra men det jublar ju bara plånkan för.
Annars bakade jag och tjejerna i morse. Två sockerkakor. "Hej då-sockerkaka" till Pias klass. Ostiane käkade fan på allt hon kom åt. När hon höll på att vispa socker och ägg som bäst började hon slicka på vispen. Hej då hygien! Tålamodet ska jag iaf fortsätta jobba med. Det är 10 ggr bättre än när jag åkte hemifrån men än är det en liten bit kvar. För övrigt har Pia varit helt underbar sedan i går. Går hon och jag mot bättre tider tro?! Det visar sig...
Kram på dä!
Det var tandläkar-dag idag. Jag, det lilla smartasset, kollade knappt upp vart det var jag skulle innan. F. fick berätta hur jag skulle åka med metron. Bellas Paris-bok hann jag inte kika i då vi tog olika tåg och jag hittade inte gatan på kartan ovanför metron. YEEEEEY. Märtan ringer upp tandläkaren och frågar om vägen. Då är klockan 12.25 och jag ska vara på plats 12.30. Fattade nada så jag frågade en monsieur och hej och hå och plingplong. Jag hittade.
Allt gick snabbt och smidigt. Jag behöver inte längre gå runt i min sov-tandställning, vilket resulterar i att jag numera kan prata normalt. Tack! 35 euro pungade jag ut för de ca. 5 minuterna som jag låg där. Ska kika på försäkringen och se om jag kan få tillbaka det. Inte för att det är mycket pengar men iaf. Om man får tillbaka så är det ju gött. Tandläkaren var för övrigt en av de trevligaste jag träffat. Inom tandläkarvärlden alltså. Eller ja, annars också :)
Därefter en tio-minuters-hej-hur-är-det-?-konversation med Bella innan jag införskaffade kvällens biljett till SATC! Sprang även in på lite affärer i jakten på den ultimata klänningen. Jakten gick inget vidare bra men det jublar ju bara plånkan för.
Annars bakade jag och tjejerna i morse. Två sockerkakor. "Hej då-sockerkaka" till Pias klass. Ostiane käkade fan på allt hon kom åt. När hon höll på att vispa socker och ägg som bäst började hon slicka på vispen. Hej då hygien! Tålamodet ska jag iaf fortsätta jobba med. Det är 10 ggr bättre än när jag åkte hemifrån men än är det en liten bit kvar. För övrigt har Pia varit helt underbar sedan i går. Går hon och jag mot bättre tider tro?! Det visar sig...
Kram på dä!
Kommentarer
Trackback
