hanna är en panna?
Phuu... Kroppen är rätt trött nu. Känns skönt :) Längesen jag tränade på riktigt. Blev löpning, hopprep*3 samt lite mage och rygg. Satan i gatan vad jag ska träna min rygg, helt sjuukt svag i den...
På gymmet kom vi på ett citat från i går som jag bara måste skriva ned.. Såå, till att börja med. Frida är värmlänning och jag är nästan säker på att hon pratar bredare värmländska nu än hon gjort tidigare lr såhar jag tappat en massa hjärnceller.. Iaf så berättade hon en story om när hon var liten och var på sjukhuset. De skulle ta blodprov på henne men det gick inge vidare...
Frida: ... sen stack de i foten men fick inge blod så de stack i hanna..
Jag: PANNAN????
Frida: Neej, hanna..
Jag: Va? (helt oförstående)
Frida: Hahaha.. Handen. Lite mycket norska där kanske..
Därefter följde några minuter av skratt... Ofta man tar blodprov i pannan liksom. Haha..
Nu kommer jag ooosökt att tänka på Bellas 20-års kalas när Sofie frågar om hon får låna mitt rouge. Från att hon sa ordet "rouge" sades det ordet ett par hundra ggr till. Haha.. Skånska är så ruuuwlit! Vill ni kunna säga "rouge" på skånska ska ni läsa noggrant nu (vem vill inte kunna säga det liksom?!)!
- Man börjar med ett litet rullande "r" som liksom börjar långt bak i halsen och sedan följer "ouge" som om man hade fått en groda i halsen. Nej, en padda i halsen. Så, nu kan ni börja öva. Jag är fortfarande helt oduglig på det men hey, skam den som ger sig! :)
Dags att förbereda sig för plugg med Sonja.
Kram på er!
(kul att jag valde att kategorisera detta inlägg som kultur vs. kultur.. Haha..)
På gymmet kom vi på ett citat från i går som jag bara måste skriva ned.. Såå, till att börja med. Frida är värmlänning och jag är nästan säker på att hon pratar bredare värmländska nu än hon gjort tidigare lr såhar jag tappat en massa hjärnceller.. Iaf så berättade hon en story om när hon var liten och var på sjukhuset. De skulle ta blodprov på henne men det gick inge vidare...
Frida: ... sen stack de i foten men fick inge blod så de stack i hanna..
Jag: PANNAN????
Frida: Neej, hanna..
Jag: Va? (helt oförstående)
Frida: Hahaha.. Handen. Lite mycket norska där kanske..
Därefter följde några minuter av skratt... Ofta man tar blodprov i pannan liksom. Haha..
Nu kommer jag ooosökt att tänka på Bellas 20-års kalas när Sofie frågar om hon får låna mitt rouge. Från att hon sa ordet "rouge" sades det ordet ett par hundra ggr till. Haha.. Skånska är så ruuuwlit! Vill ni kunna säga "rouge" på skånska ska ni läsa noggrant nu (vem vill inte kunna säga det liksom?!)!
- Man börjar med ett litet rullande "r" som liksom börjar långt bak i halsen och sedan följer "ouge" som om man hade fått en groda i halsen. Nej, en padda i halsen. Så, nu kan ni börja öva. Jag är fortfarande helt oduglig på det men hey, skam den som ger sig! :)
Dags att förbereda sig för plugg med Sonja.
Kram på er!
(kul att jag valde att kategorisera detta inlägg som kultur vs. kultur.. Haha..)
Kultur vs. kultur (version: Sweden)
Kaos, kaos, kaos.. Så känns mitt liv just nu. Det är anledningen till varför det har varit tyst i två dagar. Kommer snart ha fått tredje gradens brännskador.. I hjärnan. Detta kommer att leda till att jag blir en svartskalle. Interesting!
Annars så pressade jag mig ur sängen imorse klockan typ halv sex. Detta för att vara en disciplinerad student. Missade förra uttals-föreläsningen så jag bestämde att köra dubbelt upp för att hinna med. Så, jag satt mellan 8-12 och härmade en röst i ett par hörlurar. Om jag inte hade varit vid mina sinnesfulla bruk hade jag nog sett till att huvudet ramlade av på något sätt. Poor head, it was exhausted! Men nu är jag iaf ikapp alla andra :) Hipp hipp hurra!
En annan sak som hände i dag. En tragisk sak. Jag stötte ihop med en kulturkrock. I Uppsala! Hallå liksom.. This is the story about my cultureaccident (sa jag att jag har engelskt påbrå?! :P) :
Det var en gång en tjej på ca 20 jordsnurr. Hon satt i bussen, på väg hem från skolan när hon plötsligt får syn på en ung, mycket ung tjej på trottoaren. Man kan kalla henne flicka till och med. Det går en rysning genom Märtans ryggrad. Hon tänker "Hur kan en sådan liten flicka gå själv genom stan?!" Flickan hade precis slutat skolan för dagen. Märtan såg flera barn som gick över vägen, gick på trottoaren, väntade på stadsbussarna bredvid en massa vuxna människor. Barnen var väl i runda slängar 9 år. "Måtte de vara försiktiga!"
Ungefär så fick jag en kulturkrock. Här hemma i bynn går vissa småbarn hem, även om de flesta åker buss eller får skjuts av föräldrar/mor- och farföräldrar, men här är det ju så litet. Är det inte lite småläskigt att ungar på typ 9 år går genom stan själva efter skolan eller att de står och väntar på stadsbussarna helt själva?? Är det jag som börjar bli gammal lr har jag rätt? Är det kanske såhär det går till i större städer?
Lantisen Märta, that's me! :)
Om man kanske skulle ta och fortsätta läsandet av Maigret et l'indicateur kanske. Ska ju vara utläst i morgon. Känns som om det blir tidig ringning för mig i mårn. Som tur är börjar jag inte förrän två så jag har tid att läsa på förmiddagen. Thank you!
Just det, fortfarande kameralöst liv här hos mig men jag ska bjuda er på något riktigt, riktigt roligt :)
Kul va? :)
Love it!
Annars så pressade jag mig ur sängen imorse klockan typ halv sex. Detta för att vara en disciplinerad student. Missade förra uttals-föreläsningen så jag bestämde att köra dubbelt upp för att hinna med. Så, jag satt mellan 8-12 och härmade en röst i ett par hörlurar. Om jag inte hade varit vid mina sinnesfulla bruk hade jag nog sett till att huvudet ramlade av på något sätt. Poor head, it was exhausted! Men nu är jag iaf ikapp alla andra :) Hipp hipp hurra!
En annan sak som hände i dag. En tragisk sak. Jag stötte ihop med en kulturkrock. I Uppsala! Hallå liksom.. This is the story about my cultureaccident (sa jag att jag har engelskt påbrå?! :P) :
Det var en gång en tjej på ca 20 jordsnurr. Hon satt i bussen, på väg hem från skolan när hon plötsligt får syn på en ung, mycket ung tjej på trottoaren. Man kan kalla henne flicka till och med. Det går en rysning genom Märtans ryggrad. Hon tänker "Hur kan en sådan liten flicka gå själv genom stan?!" Flickan hade precis slutat skolan för dagen. Märtan såg flera barn som gick över vägen, gick på trottoaren, väntade på stadsbussarna bredvid en massa vuxna människor. Barnen var väl i runda slängar 9 år. "Måtte de vara försiktiga!"
Ungefär så fick jag en kulturkrock. Här hemma i bynn går vissa småbarn hem, även om de flesta åker buss eller får skjuts av föräldrar/mor- och farföräldrar, men här är det ju så litet. Är det inte lite småläskigt att ungar på typ 9 år går genom stan själva efter skolan eller att de står och väntar på stadsbussarna helt själva?? Är det jag som börjar bli gammal lr har jag rätt? Är det kanske såhär det går till i större städer?
Lantisen Märta, that's me! :)
Om man kanske skulle ta och fortsätta läsandet av Maigret et l'indicateur kanske. Ska ju vara utläst i morgon. Känns som om det blir tidig ringning för mig i mårn. Som tur är börjar jag inte förrän två så jag har tid att läsa på förmiddagen. Thank you!
Just det, fortfarande kameralöst liv här hos mig men jag ska bjuda er på något riktigt, riktigt roligt :)
Kul va? :)
Love it!
God natt allesammans!
Kultur vs. kultur
Ofta när man pratar om Frankrike och frassemän kommer så gott alltid språk-delen upp. Fransmän hatar att prata engelska. De är för stolta för att prata engelska. De tror fortfarande att franska är ett världsspråk etc. etc. Inte sant?
Nu ska vi se hur det ligger till med det hela...
På tv är allting dubbat. Man kan dock se version original (vo) på bio men då är det undertext på franska.
Om du går in i en butik och de hör att du inte pratar franska flytande byter de till engelska direkt, vare sig du vill lr inte. Jag tycker personligen att de är rätt duktiga på att prata engelska. Man hör ju verkligen att det är en frasseman som pratar engelska eftersom de har en väldigt fransk accent. När de hör oss svenskar prata tycker de att vi pratar jättebra och att man inte hör att vi är från Sverige (ingen svensk accent alltså). Jag har hört flera ggr att vi låter som amerikanare. Det sa t.o.m en kille som är från Kanada som har engelska som modersmål. Är väl inte fy skam. Jaja, tillbaka till ämnet.. På krogen pratar man oftast engelska med frassemännen. De tycker det är kul att få öva engelska och det är ju lättast för en själv också.
Jag och F. diskuterade faktiskt detta ämnet för ett tag sedan och jag fick förklarat för mig att tankarna kring franska och engelska har börjat ändras. Tidigare var det verkligen så att frassemännen var för stolta för att prata annat än franska. Detta har under de senaste deciennerna ändrats. Nu inser man att engelska behövs om man vill ta sig någonstans plus att Frankrike är ett turistland och turister kan engelska och inte franska (generellt sett).
Jag tycker att man ska skippa det där med dubbat på tv:n. Känns bara löjligt att det är dubbat. Iofs är jag uppvuxen med att det inte är dubbat på tv:n. F. höll dock med mig om detta. Det ger mer än man tror att höra engelska. En frasseman hör ju fasen aldrig engelska i stort sett. Tror dock att de flesta i dag vill att dubbningen ska tas bort. Iaf de yngre generationerna. Dock kommer det nog att ta några år tills dess att det går igenom. Finns fortfarande för många som är alldeles för stolta...
I tidningar är engelska ord översatta. Jag knäppte kort i en tidning i dag;
Efter det engelska ordet "HAPPY" ser ni en stjärna. Längre ned på ena sidan hittar man stjärnan där även översättning finns. Känns det inte lite tragiskt?! Så är det överallt. Så fort det finns ett engelskt ord någonstans är det en stjärna efteråt. Varför har man då ens engelska ord???
När jag var i L'Isle D'Abeau med klassen i tvåan var vi med på en engelska-lektion. En av tjejerna fattade ingenting och hon hade nog läst i fem år om inte längre. Hon förstod alltså ingenting när vi stod och berättade om Sverige på engelska. Dessutom var vi tvungna att prata jättelångsamt. Tjejen jag bodde hos hade läst engelska i sju år och hon var inte speciellt duktig. Inte duktig alls om jag ska vara ärlig.
Så, som sammanfattning kan vi säga att Frankrike har en bit kvar men de är på väg. Det är väl huvudsaken? De har ju faktiskt vaknat upp och sett att engelska är nyttigt. Grattis!
Nu ska vi se hur det ligger till med det hela...
På tv är allting dubbat. Man kan dock se version original (vo) på bio men då är det undertext på franska.
Om du går in i en butik och de hör att du inte pratar franska flytande byter de till engelska direkt, vare sig du vill lr inte. Jag tycker personligen att de är rätt duktiga på att prata engelska. Man hör ju verkligen att det är en frasseman som pratar engelska eftersom de har en väldigt fransk accent. När de hör oss svenskar prata tycker de att vi pratar jättebra och att man inte hör att vi är från Sverige (ingen svensk accent alltså). Jag har hört flera ggr att vi låter som amerikanare. Det sa t.o.m en kille som är från Kanada som har engelska som modersmål. Är väl inte fy skam. Jaja, tillbaka till ämnet.. På krogen pratar man oftast engelska med frassemännen. De tycker det är kul att få öva engelska och det är ju lättast för en själv också.
Jag och F. diskuterade faktiskt detta ämnet för ett tag sedan och jag fick förklarat för mig att tankarna kring franska och engelska har börjat ändras. Tidigare var det verkligen så att frassemännen var för stolta för att prata annat än franska. Detta har under de senaste deciennerna ändrats. Nu inser man att engelska behövs om man vill ta sig någonstans plus att Frankrike är ett turistland och turister kan engelska och inte franska (generellt sett).
Jag tycker att man ska skippa det där med dubbat på tv:n. Känns bara löjligt att det är dubbat. Iofs är jag uppvuxen med att det inte är dubbat på tv:n. F. höll dock med mig om detta. Det ger mer än man tror att höra engelska. En frasseman hör ju fasen aldrig engelska i stort sett. Tror dock att de flesta i dag vill att dubbningen ska tas bort. Iaf de yngre generationerna. Dock kommer det nog att ta några år tills dess att det går igenom. Finns fortfarande för många som är alldeles för stolta...
I tidningar är engelska ord översatta. Jag knäppte kort i en tidning i dag;
Efter det engelska ordet "HAPPY" ser ni en stjärna. Längre ned på ena sidan hittar man stjärnan där även översättning finns. Känns det inte lite tragiskt?! Så är det överallt. Så fort det finns ett engelskt ord någonstans är det en stjärna efteråt. Varför har man då ens engelska ord???
När jag var i L'Isle D'Abeau med klassen i tvåan var vi med på en engelska-lektion. En av tjejerna fattade ingenting och hon hade nog läst i fem år om inte längre. Hon förstod alltså ingenting när vi stod och berättade om Sverige på engelska. Dessutom var vi tvungna att prata jättelångsamt. Tjejen jag bodde hos hade läst engelska i sju år och hon var inte speciellt duktig. Inte duktig alls om jag ska vara ärlig.
Så, som sammanfattning kan vi säga att Frankrike har en bit kvar men de är på väg. Det är väl huvudsaken? De har ju faktiskt vaknat upp och sett att engelska är nyttigt. Grattis!
