märtan

I går var det ett år sedan jag anlände till min värdfamilj i Paris. Ett helt år sedan.

Minns allt så himla bra. Hur jag kom till flygplatsen och tänkte att det var bäst att kissa innan jag mötte värdpappan, vem visste när jag skulle kunna kissa?! Tog god tid på mig, vi var ju ändå tvungna att vänta på väskorna osv.. När jag var på väg mot väsk-rullbandet såg jag en långskånk stå där med en lapp med mitt namn på. Gick fram och sa hej och jahapp, där var första kindpussen gjord. Haha.. Han stod vid rullbandet...

Vidare stannade han och tankade vid en mack. Där satt jag, i ett främmande land - ett kolsvart land för stunden (landade vid nio på kvällen), i en främmande bil, med ett rätt så främmande språk på radion och en främmande man som tankade den främmande bilen. Men det kändes bra. Värdpappan, Christian, pratade på hela vägen hem.. lr frågade mig frågor. Jag sa väl mest ja och nej :) Blev så glad när han sa att jag skulle känna mig precis som hemma när det gällde mat osv.
Kom dit och möttes av världens minsta hall.. Och med två big size-väskor blev den inte direkt större.. Drack vatten, lr vare juice, nej vatten vare och ringde hem.. Blev sedan ledd till mitt rum och kikade på mina små söta barn innan jag lade mig..

Sa när jag kom att tjejerna fick gärna komma in och säga hej på morgonen, då de var så nyfikna på mig. Och jag på dem. Jag kunde knappt sova den natten. Inte för att jag var nervös. Nej, jag hade bara ett fnuttigt lakan som täcke och höll på att frysa ihjäl! Hade massa idéer om vad jag skulle göra för att frysa mindre men kunde ju inte klä på mig halva resväskan ifall de skulle komma in. Runt halv åtta knackade de på dörren. Jag sa "Salut", något jag aldrig mer sa till dem. Men iaf, Frédérique märkte direkt lakan-situationen, berättade att jag låg på själva täcket och tycke synd om mig som borde frysa. Jo tack! När de sedan kilade ner kröp jag ner under täcket och sen somnade jag om, så gott så gott :)

Detta skrev jag första dagen där:

Forsta dagen har. Vi ska fixa internet till mig inom nagra dagar sa att jag kan sitta vid min dator. Ar inte latt att skriva pa ett franskt tangentbord vill jag lova. Allt sitter pa fel stalle. Har redan mycket att beratta men det kommer nar jag har mer tid och kan sitta vid min dator. Kanns iaf bra. Ostienne vill bara ha hjalp av mig. Snabba puckar :) hehe..Nu ska jag ata ett litet mellanmal for att sedan kolla nar de badar. De haller pa nu sa jag far skynda mig.

Ar varvader har i dag. Annat an det graa hemma i Sverige. Klarbla himmel och sol hela dagen :)

Hors snart igen..

Några bilder från första tiden.. Vad mina små tjejer växte under tiden jag var där, helt sjukt..