I say yes to...
Irriterande. Mycket irriterande.
uppd. 13.37
Nu har jag precis lagt på. Hon ringde strax efter jag skrev inlägget och hennes förklaring får jag svälja. Samtalet gick bra iaf. Känns skönt.
Jag funderar och funderar ang. hur mycket jag ska delge här i bloggen. Är fortfarande kluven men inget berättas iaf förrän jag vet allt helt säkert. OM något berättas vill säga.. Allt är otroligt osäkert just nu, trådarna måste redas ut...
Kram!
Hej!
Åh så kul att du kikade in igen! Har tänkt på dig, men glömt bort vad din blogg hette!
javisst, är AuPair nu, i Stamford, CT ligger ca 45 min med tåg utanför New York.
Alltså, själva jobbet är inget att hurra för, även om jag har skönaste schemat känns det så "betjänt" aktigt. Min unge är 9 år (har bara hand om ett barn) och det finns så mycket han hade klarat själv. Men
1. eftersom han är bortskämd så vägrar han göra saker själv
2. eftersom han har mig så behöver han inte göra saker själv
Familjen är helt OK, men det är klart att det märks att jag bara är anställd, och inte typ "stora syster" eller nåt sånt. Har tänkt byta familj, men det är så mycket positivt med att bo här + jag har bra schema, så jag vågar inte riskera något.
Det jag tycker är bäst med det här livet är nog allt runtomkring! Att man har mycket fritid och många bra och nära vänner i New York. :):)
Men det är klart, man vet ju inte riktigt vilka/vad man uppskattar mest, förrän man är tillbaka i Sverige...
KRAM
