Oro

Livsnjutaren, charmören, fegisen, den enväldige, Harryboy - ja, kärt barn har många namn.. Men i dag kände jag att det måste offentliggöras.. Våran lilla dogge Harry är en otroligt feg hund. Haha.. När vi gick morgonpromenaden passerade vi en hästhage med en ponny och en stor häst. När vi stod precis framför dem pep Harry och var allmänt feg och rädd.. Okej, det kan man förstå då hästarna måste vara riktiga bjässar i hans lilla liv. Men.. När vi hade gått ca. 10 meter därifrån vänder han sig om och skäller.. Fegt! Haha.. Han har t.o.m varit mörkrädd förut. Sötnöten :)

En annan sak. På måndag ska den lilla krabaten få sitt liv ändrat. Han kommer aldrig kunna bli en karlakarl. Kulorna ska väck, även kallat kastrering :) Saken är den.. I går när paps och han var ute på kvällen stack han. Vi tror han kände lukten av hundkvinna, hehe.. Pappa och jag går nästan aldrig med honom i koppel då vi känner att vi har kontrollen.. Harry kom hem i  en bil, en snäll människa hade plockat upp honom på vägen. Jag är glad att jag inte var hemma när detta hände. Fick kalla kårar när mamma berättade det imorse.
         Vår förra hund, Ruben, drunknade i våran pool dagen innan han skulle kastreras. Gissa vad för tankar som dök upp när denna händelse inträffade! Den dagen, den dagen då han dog kommer alltid att följa oss genom livet. Vi miste en mycket nära vän. Vi älskade Ruben ovärderligt mycket men jag tror vi alla älskar Harry ännu mer. Vi andas Harry! Fram till måndag kommer jag gå runt att ha en oro i kroppen, inga tvivel om det.

Bort med hemska tankar och in med de fina :)

Ciao.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0