märtan

Blidde inte någon bloggning i går. Var inte hemma någonting alls.. Åkte och jobbade och när jag slutade begav jag mig direkt in till stan. Kom hem runt midnatt. I dag ska jag jobba mellan tolv och halv två. Hoppas jag minns rätt iaf för jag har glömt schemat i skolan.. Aj, aj..

Det finns vissa problem med att vara lärarvikarie när man heter Marthina:

1. Jag blir ju typ kär i mina elever. Vissa är så himla söta och charmiga. Oftast är det dem eleverna som jag inte lyckas upprätta ett pokerface inför. Lr haha, jag kan väl inte det för någon. Är helt rutten på det där med pokerface. Men iaf, om jag säger till dem att vara tysta lr något och de börjar le bryter jag ut i värsta leendet. Bra sätt att lyckas få liite "respekt" som vikarie.. Not! :)

2. En annan sak med att vara lärarvikarie åt sina gamla lärare är att jag känner med eleverna. Vi har tittat ganska mycket på filmer om andra världskriget och två revolutioner denna vecka. De där filmerna orkade man ju knappt titta på i högstadiet för att de var så dåliga (vilket de kanske inte är om man verkligen är intresserad?) och nu sitter jag där och ber dem vara tysta och titta på filmen.. Känns inte bra i själen alltså. Samma sak när jag tjatar om att det ska vara tyst i klassrummet, jag fick fasen höra jämt, jämt, jämt på utvecklingssamtalen att jag pratade alldeles för mycket. Något som sitter kvar än i dag :) Alla de där instuderingsfrågorna ville man ju bara spy på.. Klart man hellre pratar om annat :) Gaah, jag är rätt dubbel där jag står på mina gamla lärares platser men måste ju... (men jag säger rätt ofta att jag också förstår dem :P)

Och en sak till.. Är så kul att få sitta i lärarnas arbetsrum och i personalrummet. Var ju minerad mark där man inte fick vara när man gick i skolan. Lite behind the scenes- känsla :D Loove it! Hehe..

Kram.