märtan

Tidigare i dag ringde jag till min andra familj. Min värdfamilj. Vi har inte pratat sen jag var där i oktober. Jag och Frédérique pratade inte så länge utan vi bestämde att de skulle ringa nu ikväll när tjejerna var med.

Det var Pia som var i telefonen när jag svarade. Hon frågade vad jag hade fått i julklapp. Svarade "inte så mycket" och sen "choklad". Kan ju inte direkt dra till med att "Nej du, Pia.. Du vet att jag fick ju sprit. Härligt va?!" Hehe.. Frédérique var sedan djupt ledsen att de hade glömt bort min födelsedag. Ska inte säga att jag inte tänkte på det.. Helt plötsligt börjar de sjunga Happy Birthday med Ostiane i spetsen. Behöver jag säga att tårarna var nära? Det jag sen blev mest glad för var att:

1. Tjejerna pratar fortfarande om mig
2. F. tyckte min franska gick bättre och bättre - något jag inte har känt på sista tiden
3. Jag fick komma när jag ville!

Vad har jag gjort i mitt tidigare liv för att ha få ha träffat denna familj? Ska kolla biljetter dit så fort jag har en extra femma i plånkan och vet mer om hur det blir med Frankrike. Måste dit inom kort iaf. De växer ju som sjutton - speciellt minstingen!