mycket snurrar just nu...
Seriöst nu..
Vaknade av ett ryck imorse. Funderade vad klockan kunde vara och gissade på iaf runt nio.. 07.13. Varför??? Gaah, jag somnade med Korsika i huvudet och jag vaknade med Korsika i huvudet. Ska det vara så här i en vecka nu? Testade att lägga mig i paps säng och sen i brors säng, men icke. Jag känner mig inte alls utvilad. Huvudet är inte på skaft, lr vad det nu heter.
I går ringde min vän Petrus och sen min underbaraste Josefin. När jag pratade med dem samt min bästaste bästa Basta kände jag att det kommer bli pain in the ass att säga hej då nästa vecka. Har ingen aning om varför det känns som om det kommer bli überjobbigt att åka nästa vecka. När jag åkte till Paris hade jag bestämt att det skulle gå smärtfritt att säga hej då och jag lyckades nästan. Någon liten tår från mig men det var också bara det. Den här gången kommer inte bli lika. Jag vet att jag kommer att gråta som fasen. Det känns jobbigt att lämna familjen, vännerna, huset, ja allt. Det som ska bli allra jobbigast är att jag ska åka från den som får mitt hjärta att slå lite sådär extra. Harry. Må låta töntigt men det är så sant som det är sagt.. He's my everything!
Mina gissningar varför det känns jobbigt är att sist visste jag i stort sett allting. Hur jag skulle bo, hur jag skulle jobba osv och att det var första gången jag åkte iväg. Den här gången har jag i stort sett ingen aning om vad som väntar mig. Jag har sett en bild på hotellet, läst någon blogg om hur det är att jobba säsong där och jag vet i runda slängar vad mina uppgifter kommer att bli. Allt är väldigt väldigt subtilt (är det ordet för typ osäkert?).
Antar och hoppas att mycket kommer att rätas ut när jag är i Danmark. Men det jag vet är att jag vill detta så mycket. Kände mig osäker när jag satt på intervjun men nu känner jag mig så säker. Jag har min familj bakom mig till 110% och jag har mina vänner som stöttar mig och när jag sedan kommer hem kommer det att bli kramkalas de luxe :)
Det här kommer att bli super. Visst?! :)
Nu ska jag kika lite på "Mamma mia" innan jag ska kasta på mig kläder, smink å doningar, skriva lista över vad som ska göras de närmsta dagarna (inköp, to-dos osv.) och sen åka till Sala för att supporta Danny och Vittinge. Har man gjort en deal har man och måste ju se dem jag supportrar iaf en gång. Direkt efter det beger jag mig mot stan för att möta upp mams och paps för lite behöver-göra-saker. Måste komma ihåg det där med passet (mitt går ut i augusti nämligen..). Vad som händer sen får vi se. Vill gå ut men det beror på när jag måste åka till Gbg imårn.
Ha en bra dag allesammans!
Puss kram.
Vaknade av ett ryck imorse. Funderade vad klockan kunde vara och gissade på iaf runt nio.. 07.13. Varför??? Gaah, jag somnade med Korsika i huvudet och jag vaknade med Korsika i huvudet. Ska det vara så här i en vecka nu? Testade att lägga mig i paps säng och sen i brors säng, men icke. Jag känner mig inte alls utvilad. Huvudet är inte på skaft, lr vad det nu heter.
I går ringde min vän Petrus och sen min underbaraste Josefin. När jag pratade med dem samt min bästaste bästa Basta kände jag att det kommer bli pain in the ass att säga hej då nästa vecka. Har ingen aning om varför det känns som om det kommer bli überjobbigt att åka nästa vecka. När jag åkte till Paris hade jag bestämt att det skulle gå smärtfritt att säga hej då och jag lyckades nästan. Någon liten tår från mig men det var också bara det. Den här gången kommer inte bli lika. Jag vet att jag kommer att gråta som fasen. Det känns jobbigt att lämna familjen, vännerna, huset, ja allt. Det som ska bli allra jobbigast är att jag ska åka från den som får mitt hjärta att slå lite sådär extra. Harry. Må låta töntigt men det är så sant som det är sagt.. He's my everything!
Mina gissningar varför det känns jobbigt är att sist visste jag i stort sett allting. Hur jag skulle bo, hur jag skulle jobba osv och att det var första gången jag åkte iväg. Den här gången har jag i stort sett ingen aning om vad som väntar mig. Jag har sett en bild på hotellet, läst någon blogg om hur det är att jobba säsong där och jag vet i runda slängar vad mina uppgifter kommer att bli. Allt är väldigt väldigt subtilt (är det ordet för typ osäkert?).
Antar och hoppas att mycket kommer att rätas ut när jag är i Danmark. Men det jag vet är att jag vill detta så mycket. Kände mig osäker när jag satt på intervjun men nu känner jag mig så säker. Jag har min familj bakom mig till 110% och jag har mina vänner som stöttar mig och när jag sedan kommer hem kommer det att bli kramkalas de luxe :)
Det här kommer att bli super. Visst?! :)
Nu ska jag kika lite på "Mamma mia" innan jag ska kasta på mig kläder, smink å doningar, skriva lista över vad som ska göras de närmsta dagarna (inköp, to-dos osv.) och sen åka till Sala för att supporta Danny och Vittinge. Har man gjort en deal har man och måste ju se dem jag supportrar iaf en gång. Direkt efter det beger jag mig mot stan för att möta upp mams och paps för lite behöver-göra-saker. Måste komma ihåg det där med passet (mitt går ut i augusti nämligen..). Vad som händer sen får vi se. Vill gå ut men det beror på när jag måste åka till Gbg imårn.
Ha en bra dag allesammans!
Puss kram.
Kommentarer
Trackback
