märtan

Hemma efter en busstur i Balagneområdet med mysiga gäster.. Lr kom hem halv sju men har käkat samt pratat med en av de allra bästa - Josefin. Har inte pratat i telefonen med en enda vän sen jag kom hit. Känns inte okej alls men jag kommer bli så överlycklig den dagen jag får krama om de mina igen :)

.. men bussturen var trevlig. Uppe i St Antonino träffade jag på min blivande man. Vi ska tydligen gifta oss. Är ju bra att jag är där uppe iaf var tredje vecka så vi sakta men säkert kan lära känna varandra. Helt ärligt så glömmer jag alltid hans namn. Hehe..

Annars så var jag och Emelie (ny tjej i servisen) ute och sprang vid halv tolv igår kväll. För första gången sen jag kom hit var jag råtaggad på löpning. Åh det var så förbaskat jäkla nice! Shit pommes.. Älskade det! Sedan gjorde fem av oss tjejer en deal. Vi hade invägning imorse och där och då började vår deal. Sunt leverne med allt vad det innebär fram till midsommar och sen ska vi se vad resultaten blir, om det ens blir några. Skönt att ha ett litet mål. Den som "vinner" får en helkroppsmassage på ett spa av dem andra.

Vidare så gjordes min vecka igår. Min guidechef ringde och frågade om jag inte ville vara flygplatsansvarig på transfern på lördag då hon ska hem på bröllop. Blev skitglad, kul att få testa något nytt. Inte för att jag är 100 på vad allt handlar om men det får jag reda på imårn lr på torsdag. Lr i stora drag vet jag men.. Hur kul som helst iaf :) Sedan hade jag morgonbrief imorse - dvs. berättar dagens väder och morgondagens aktiviteter/ utflyter under frukosten - där en kvinna kommer fram till mig direkt efter och säger något i stil med "Jag vill bara säga en sak. Du är 21 år och är jätteduktig på det här jobbet. Du har det i dig" Sådana kommentarer gör att man skuttar resten av dagen. Jag älskar det här jobbet och trivs hur bra som helst, att då få bra kritik tillbaka gör ju bara att lingonsylten till köttbullarna blir ännu godare. Typ.. Om man gillar lingonsylt vill säga..

Ganska ofta ställer jag mig frågan om det verkligen går att ha det så här bra i livet. Förstår inte hur man kan gå och streta på hemma i sin gamla vardag när man kan leva livet såhär. Men sedan är vi alla olika, vissa vill vissa inte. Men, jag känner mig lyckligt lottad som se livet från den sida jag gör nu. Om jag bara hade mina nära och kära bredvid mig skulle livet vara ultimat..