märtan

Nej, men dra på trissor att jag tänkte ta och skriva ett par rader. Var ju inte direkt igår som jag satt här. Dåliga samvetet har hälsat på några ggr men nu så :) Borde egentligen blogga varje dag för att få ner allt som händer här men det har jag ingen lust med, datorn börjar ju nästan bli dammig :)

I dag hade vi personaldag, den första för säsongen, och vi begav oss mot Lozari-stranden för att där ha en liten femkamp. Sjukt kul var det :) Mitt lag kom nog sist men tävlingsmänniskan i mig var inte ens närvarande. Bilder kommer (inte i kväll/ i natt för tröttheten vinner på den punkten). Tillbaka till hotellet för att sedan under middagen mingla lite bland gästerna - länge sedan jag minglade på riktigt kändes det som. Äntligen kände jag glädje igen...

Det är nämligen så att jag har haft en liten svacka i typ två veckor där jag till slut gick runt gråtfärdig dagarna i ända och var nära att säga upp mig. Inte pga. jobbet utan av andra anledningar. Jag är så pass lyckligt lottad att jag har världens bästa föräldrar, framför allt världens bästa pappa som alltid säger rätt saker när det ska sägas. Hade det inte varit för hans ord hade jag inte varit kvar här nu. Jag tog tag i allt och nu trivs jag som borde göra. Jag är mitt vanliga jag igen och älskar mitt jobb till 100 %

Nej, men fasen vad klockan är mycket och jag är egentligen inte klar på långa vägar..

Är ledig på onsdag så senast på onsdag ska jag uppdatera BIG time!

Kram så länge..