märtan

Jag har nu varit hemma i 4 dagar och det är inte förrän nu som jag börjar känna att det är okej. Observera att jag börjar känna så. Känns jätte konstigt att vara hemma. Kändes inte alls så här när jag kom hem från Paris, var ju ändå borta ungefär lika länge. Anledningen tror jag är för att då bodde jag i en familj och denna gången har jag jobbat med en massa kompisar. Plus att den här gången har man j o b b a t. Säger inte att jag inte jobbade när jag var au-pair men det går liksom inte att jämföra... Känns iaf som om jag är hemma på semester en vecka för att sen åka tillbaka till mitt älskade Korsika och jobba vidare..

Mina sista minuter på ön blev inte tiptop kanske. Började säga hej då till alla när vi skulle åka till flygan vilket resulterade i en flyförbannad chef. Var på riktigt rädd för honom. Förlåt, är. Men tidsoptimist som jag är får jag försöka svälja allt! Väl på flygan gick min väska på 28(!) kg i genom. Där slapp vi en hjärtattack. Den var nära - av nervositet! Planet var dessutom 30 minuter försenat, dvs. avgång 15.10 istället för 14.40. Väl innanför den där "magiska" säkerhetskontrollen som jag informerat om femhundratolv ggr det här året men aldrig själv fått se så var det mer ett "jaha..." och ett högtalarmeddelande...  "Planet mot CDG Paris beräknas avgå 16.00." Thanks dude! Satt bredvid två mysiga gamlingar men efter ett tag slumrade jag fasen till där på bänken...

Landade sedan i Paris vid halv sju i stället för halv fem. Mötte Sebastien. Lång bilfärd från flygan men gjorde inget för jäklar vad jag gillar honom. Har alltid lika kul ihop. Haha.. Fick se hans nya fina lägenhet! Dock var jag inte en 100 % gäst då jag placerade mig i hans soffa, klankade ner på hans rökning (som alltid!) och var halvsovandes hela kvällen. Testlåg även en sån där japansk säng som ska vara bra för ryggen. Ligg på golvet, spara pengar - samma resultat??? ;)

CDG Paris- Stockholm. Läskigt att höra svenska på annat sätt än genom kollegor/vänner och gäster. Däckade på planet. Haha... Innan jag däckade fick jag för första gången i mitt liv känna att jag inte var lika mycket värd som alla andra.. "I business class serverar vi i dag varm anka med blablabla. I economy plus serverar vi kall grillad lax med blablablej och till er i economy finns det en meny över olika smörgåsar ni kan köpa." Well, thanks! Nästa gång ska jag också ha anka. OCH lax. Förlät dem inte men valde att gå vidare i livet, ibland måste man det för att överleva... Innan hade jag sagt att jag skulle gråta när jag kramade pappa på flygplatsen. Och vips, tårarna kom när jag och paps kramade om varandra :)

Och sen... Hemma i huset. Lingongrova, bredbar leverpastej och ett glas kall svensk mjölk. Japp, det riktigt knullade i munnen på mig. Rejält. Fy fabian så gott det var!

Resten av min historia back in Sweden tar vi i morgon...

Kram på er :)